Satt framför Tv:n igår morse och tittade på Marcus Birro som berättade om hans och Jonnas kamp att få barn. Han berättade om de två barnen de mist innan de hann födas och att de nu var gravida igen. Efter programmet satt jag och läste chatten med honom och fick då reda på adressen till Jonnas blog. Har ni inte läst hennes blog är det nog läge att ni börjar nu.
Jag satte mig ner och läste hennes blog tills ögonen höll på att falla isär. Vilka fantastiska människor de är som har mod och ork att öppet berätta om den sorg och glädje som de ju dagligen måste gå igenom. Från och men nu kommer jag följa deras oro och längtan efter Mini. LYCKA TILL NI BÅDA.
Önskar att jag själv haft den styrkan när jag var yngre och själv blev drabbad av både missfall och annat.
Det här måste ju vara det perfekta sättet att bli av med en del känslor man har laddat upp inom sig och som nästan pyser över ibland. Tänk vad fantastiskt att kunna ösa ut en massa rappakalja om allt och inget. Så se upp där nere, imorgon börjar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar